Maskininl?rning ?r en delm?ngd av artificiell intelligens som fokuserar p? att bygga system som kan l?ra sig av historiska data, identifiera m?nster och fatta logiska beslut med liten eller ingen m?nsklig inblandning. Det ?r en dataanalysmetod som automatiserar skapandet av analytiska modeller genom att anv?nda data som omfattar olika former av digital information, t.ex. siffror, ord, klick och bilder.
Program f?r maskininl?rning l?r sig av indata och f?rb?ttrar kontinuerligt noggrannheten i utdata med hj?lp av automatiserade optimeringsmetoder. Kvaliteten p? en maskininl?rningsmodell ?r beroende av tv? viktiga aspekter:
Ju b?ttre maskininl?rningsmodellen ?r, desto mer exakt kan den hitta funktioner och m?nster i data. Det inneb?r i sin tur att dess beslut och f?ruts?gelser blir mer exakta.
O?vertr?ffat skydd som kombinerar maskininl?rning och endpoint-s?kerhet tillsammans med hotjakt i v?rldsklass som en tj?nst.
Varf?r anv?nda maskininl?rning? Maskininl?rning blir allt viktigare p? grund av de alltmer enorma volymerna och variationen av data, tillg?ngen till och ?verkomligheten f?r ber?kningskraft och tillg?ngen till h?ghastighetsinternet. Dessa digitala transformationsfaktorer g?r det m?jligt att snabbt och automatiskt utveckla modeller som snabbt och korrekt kan analysera utomordentligt stora och komplexa datam?ngder.
Det finns en m?ngd olika anv?ndningsomr?den d?r maskininl?rning kan anv?ndas f?r att s?nka kostnaderna, minska riskerna och f?rb?ttra den allm?nna livskvaliteten, t.ex. f?r att rekommendera produkter/tj?nster, uppt?cka cybers?kerhets?vertr?delser och m?jligg?ra sj?lvk?rande bilar. Med st?rre tillg?ng till data och ber?kningskraft blir maskininl?rning allt vanligare varje dag och kommer snart att integreras i m?nga aspekter av m?nniskors liv.
Det finns fyra viktiga steg som du f?ljer n?r du skapar en maskininl?rningsmodell.
Tr?ningsdata ?r information som ?r representativ f?r de data som maskininl?rningsprogrammet kommer att ta in f?r att st?lla in modellparametrar. Tr?ningsdata ?r ibland m?rkta, vilket inneb?r att de har m?rkts f?r att ringa ut klassificeringar eller f?rv?ntade v?rden som maskininl?rningsl?get kr?vs f?r att f?ruts?ga. Andra tr?ningsdata kan vara om?rkta s? att modellen m?ste extrahera funktioner och tilldela kluster autonomt.
F?r m?rkning b?r data delas in i en tr?ningsdel och en testdel. Den f?rstn?mnda anv?nds f?r att tr?na modellen och den sistn?mnda f?r att utv?rdera modellens effektivitet och hitta s?tt att f?rb?ttra den.
Vilken typ av maskininl?rningsalgoritm du v?ljer beror i f?rsta hand p? n?gra olika aspekter:
F?r prediktions- eller klassificeringsfall anv?nder du vanligtvis regressionsalgoritmer som vanlig minsta kvadratregression eller logistisk regression. Med om?rkta data ?r det troligt att du f?rlitar dig p? klusteralgoritmer som k-means eller n?rmaste granne. Vissa algoritmer, t.ex. neurala n?tverk, kan konfigureras f?r att fungera med b?de klustring och prediktion.
Tr?ning av algoritmen ?r en process d?r modellvariabler och parametrar justeras f?r att mer exakt kunna f?ruts?ga l?mpliga resultat. Tr?ning av maskininl?rningsalgoritmen ?r vanligtvis iterativ och anv?nder en m?ngd olika optimeringsmetoder beroende p? den valda modellen. Dessa optimeringsmetoder kr?ver inte m?nsklig inblandning, vilket ?r en del av kraften i maskininl?rning. Maskinen l?r sig fr?n de data du ger den med liten eller ingen specifik riktning fr?n anv?ndaren.
Det sista steget ?r att mata in nya data i modellen f?r att f?rb?ttra dess effektivitet och noggrannhet ?ver tiden. Var den nya informationen kommer ifr?n beror p? vilken typ av problem som ska l?sas. Till exempel kommer en maskininl?rningsmodell f?r sj?lvk?rande bilar att ta in verklig information om v?gf?rh?llanden, f?rem?l och trafiklagar.
Vad ?r ?vervakad maskininl?rning?
?vervakade maskininl?rningsalgoritmer anv?nder m?rkta data som tr?ningsdata d?r l?mpliga utdata f?r indata ?r k?nda. Maskininl?rningsalgoritmen tar in en upps?ttning indata och motsvarande korrekta utdata. Algoritmen j?mf?r sina egna f?rutsp?dda utdata med de korrekta utdata f?r att ber?kna modellens noggrannhet och optimerar sedan modellparametrarna f?r att f?rb?ttra noggrannheten.
?vervakad maskininl?rning bygger p? m?nster f?r att f?ruts?ga v?rden p? om?rkta data. Det anv?nds oftast vid automatisering, f?r stora m?ngder dataposter eller i fall d?r det finns f?r m?nga datainmatningar f?r att m?nniskor ska kunna bearbeta dem effektivt. Algoritmen kan till exempel f?nga upp kreditkortstransaktioner som sannolikt ?r bedr?gliga eller identifiera den f?rs?kringskund som troligen kommer att g?ra en skadeanm?lan.
Vad ?r o?vervakad maskininl?rning?
Maskininl?rning utan supervisering till?mpas b?st p? data som inte har strukturerade eller objektiva svar. Det finns ingen f?rhandsbest?mning av r?tt resultat f?r en given indata. Ist?llet m?ste algoritmen f?rst? indata och fatta ett l?mpligt beslut. M?let ?r att unders?ka informationen och identifiera strukturen i den.
Maskininl?rning utan ?vervakning fungerar bra p? transaktionsinformation. Algoritmen kan till exempel identifiera kundsegment som har liknande attribut. Kunder inom dessa segment kan sedan n?s av liknande marknadsf?ringskampanjer. Popul?ra tekniker som anv?nds vid o?vervakad inl?rning ?r bland annat mappning av n?rmaste granne, sj?lvorganiserande kartor, singular value decomposition och k-means clustering. Algoritmerna anv?nds sedan f?r att segmentera ?mnen, identifiera avvikande v?rden och rekommendera artiklar.
Aspekt |
?vervakad inl?rning |
O?vervakad inl?rning |
Process |
Ing?ngs- och utg?ngsvariabler tillhandah?lls f?r att tr?na modellen. |
Endast indata tillhandah?lls f?r att tr?na modellen. Inga utdata anv?nds. |
Inmatade data |
Anv?nder m?rkta data. |
Anv?nder om?rkta data. |
Algoritmer som st?ds |
St?der regressionsalgoritmer, instansbaserade algoritmer, klassificeringsalgoritmer, neurala n?tverk och beslutstr?d. |
St?der klustringsalgoritmer, associationsalgoritmer och neurala n?tverk. |
Komplexitet |
Enklare. |
Mer komplex. |
Subjektivitet |
M?ls?ttning. |
Subjektivt. |
Antal klasser |
Antalet klasser ?r k?nt. |
Antal klasser ?r ok?nt. |
Prim?r nackdel |
Det ?r sv?rt att klassificera stora datam?ngder med hj?lp av ?vervakad inl?rning. |
Att v?lja antal kluster kan vara subjektivt. |
Prim?rt m?l |
Tr?na modellen att f?ruts?ga utdata n?r den presenteras med nya indata. |
Hitta anv?ndbara insikter och dolda m?nster. |
Funktionen f?r maskininl?rning har funnits i ?rtionden, men det ?r den senaste tidens f?rm?ga att till?mpa och automatiskt ber?kna komplexa matematiska ber?kningar som involverar stora datam?ngder som har gett den en o?vertr?ffad sofistikering. Anv?ndningsomr?det f?r maskininl?rning idag ?r stort och str?cker sig fr?n f?retags AIOps till detaljhandel online. N?gra exempel fr?n verkligheten p? maskininl?rningsfunktioner idag inkluderar f?ljande:
I takt med att datavolymerna v?xer, datorkraften ?kar, bandbredden p? Internet blir st?rre och datavetarna f?rb?ttrar sin expertis, kommer maskininl?rning bara att forts?tta att leda till ?kad och djupare effektivitet p? jobbet och i hemmet.
Med de st?ndigt ?kande cyberhoten som f?retag st?r inf?r idag kr?vs maskininl?rning f?r att s?kra v?rdefulla data och h?lla hackare borta fr?n interna n?tverk. V?r fr?msta UEBA SecOps-mjukvara, ArcSight Intelligence , anv?nder maskininl?rning f?r att uppt?cka avvikelser som kan tyda p? skadliga handlingar. Den har visat sig kunna uppt?cka insiderhot, nolldagsattacker och till och med aggressiva red team-attacker.
Proaktivt uppt?cka insiderrisker, nya attacker och avancerade ih?llande hot
Snabbare uppt?ckt av hot och snabbare svar med realtidsdetektering och inbyggd SOAR
AI-driven testautomatisering
Interset f?rst?rker m?nsklig intelligens med maskinintelligens f?r att st?rka din cyberresiliens
F?renkla logghantering och regelefterlevnad samtidigt som kriminaltekniska unders?kningar p?skyndas